Det går att bestämma sig!
"Trästad 2012 har lagt en god grund och skapat inspiration för ett fortsatt klimatsmart byggande i trä"
Under snart tre år har projektet Trästad 2012 pågått. Trästad 2012 är ett nationellt projekt som ska förändra landets byggnadshistoria genom att utveckla byggteknik, arkitektur och affärsmodeller för träbyggnationer. Klimat och rationellt byggande står i fokus för projektet. Det är 17 kommuner i landet som deltar i projektet. I Dalarna är det kommunerna Falun, Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen.
Från 1874-1994 har vi haft ett regelverk som hindrat oss från att bygga högre hus än två våningar med trästomme. 1994 togs det bort och det blev fritt fram.
– Med skogen inpå knutarna så såg man nog framför sig att byggandet på högre höjder skulle komma igång av sig självt. Men byggandet med trästommar tog inte den fart man hoppats på. Under de 120 åren har mycket av kunskapen och traditionen bakom träbyggande gått förlorad då man fokuserat på andra material, berättar Veronica Rosenquist, processledare för region mitt i Trästad 2012.
Under 1990-talet gjordes en del utredningar och 2005 mynnande arbetet ut i den Nationella träbyggnadsstrategin som skulle stimulera ett ökat byggande i trä. Att trä skulle bli ett självklart alternativ i allt byggande – även i stora konstruktioner.
Under åren 2005-2008 deltog Falun, Växjö och Skellefteå i Nationella träbyggnadsstrategin genom att uppföra tre flerbostadshus som skulle visa att det går att bygga höga hus med trästomme. Samtidigt gick SABO ut med en tävling kring att bygga högt i trä. Där framkom 8 olika förslag som de kommunala bostadsbolagen kunde välja mellan. Tre upphandlades av SABO genom ett ramavtal med HBV.
Efter Nationella Träbyggnadsstrategin tog byggandet fart i Växjö och Skellefteå medan det i Falun gick lite trögare beroende på en del negativa erfarenheter kring kostnader, ljudproblematik och att man inte i första hand såg projektet som ett utvecklingsprojekt.
– Trots de negativa erfarenheterna så visade Falun intresse för Trästad 2012 när det kom upp på tapeten. Falun gick med i Trästad 2012 för att staden hade ambitionen att göra något extra av denna möjlighet, förklarar Veronica.
Projektet tilltalade även kommunerna Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen. Leksand kom med senare i projektet. Orsabostäder och Leksandsbostäder nappade på SABOs upphandling och uppförde under 2010 varsitt flerbostadshus. Två hus som skapat mycket nyfikenhet land och rike runt.
– Anledning till att de har skapat så stor nyfikenhet är till exempel Orsa. En liten kommun med ca 7 000 invånare, höga arbetslöshetssiffror och en centrumkärna som minskar år efter år när det gäller handel. I svåra globala ekonomiska kriser så kunde lilla Orsabostäder bygga 11 lägenheter för första gången på över 20 år. Orsa är ett föredöme för små landsbygdskommuner!
I Dalarna är det relativt små, glesbygdskommuner som valt att delta. Kommuner som har helt andra förutsättningar att bygga än tätorter och större städer. Det har bidragit till att kommunerna valt att fokusera på att hitta åtgärder för ökat byggande, lägre byggkostnader och gemensamma upphandlingar istället för byggprojekt. Men samtidigt har kommunerna haft en politisk process genom att arbeta fram träbyggnadsstrategier som ska vägleda förvaltningar, bolag och de som önskar att bo eller etablera sig i kommunen att följa de värderingar som kommunen önskar uppnå.
– I och med kommunernas arbete med att ta fram dessa strategier så har de märkt att det går att tänka långsiktigt men att förändra kortsiktigt. Med det menar jag att kommunerna tänker på långsiktiga klimatlösningar och får möjlighet att uppleva till konkreta resultat på kort sikt. Den attitydförändring som skett bara under dessa tre år till trä, byggande och klimat är markant.
Veronica berättar att det handlat mycket om att få med politikerna på banan och tydliggöra vad det moderna industriella träbyggandet handlar om och hur de kan använda dessa strategier för att uppnå klimatmålen.
– I Sverige är det stort fokus på energieffektivisering men inte lika mycket på den påverkan koldioxidutsläppen har på miljön när det gäller byggandet. Här börjar nu politikerna få upp ögonen för faktumet att om vi ska uppnå klimatmålen så måste vi titta på både energi och klimatpåverkan i stort för att kunna uppnå önskade resultat.
Strategierna handlar om att vägleda vilka värderingar kommunerna vill uppnå. Genom dessa strategier vill kommunerna själva stå som förebild när kommunen själv är byggherre. Genom att göra som man lär så vill kommunerna få andra att följa samma mönster. Kort innebär strategierna att när kommunen själv bygger ska de alltid pröva trä i sina upphandlingar. Och vid de tillfällen när kommunen upplåter mark ska de ställa kravet att den som bygger ska uppföra byggnationen i trä.
Själva arbetet med att ta fram träbyggnadsstrategierna bedömer Veronica som ”mindre mödosamt”.
– På region mitt tänkte vi att varför uppfinna hjulet igen, vi kopierar helt enkelt strategin från Växjö som var först ut, vidareutvecklar den och gör de regionala anpassningar som behövs utifrån kommunens förutsättningar, säger Veronica.
Utmaningarna är att få de stora byggföretagen med på banan för att snabba på utvecklingen, men också politikerna på högsta nivå måste förstå vad klimatsmart byggande innebär för bostadsbyggandet såväl som för möjligheterna att påverka klimatet på ett effektivt sätt. Då byggandet står för stora utsläpp är det avgörande att från politiskt och nationellt håll ta ett samlat grepp på frågan.
Alla 6 Dalakommunerna har nu olika träbyggnadsprojekt på gång. En trend i regionen är att man börjat renovera, riva bostäder och sälja bostäder som är i relativt gott skick för att kunna investera i nybyggnation. Politiker har en rädsla för att sälja ut allmännyttan men tanken här är snarare att säkerställa för kommunerna att kunna bygga nya klimatsmarta bostäder.
– Trästad 2012 har lagt en god grund och skapat inspiration för ett fortsatt klimatsmart byggande i trä, avslutar Veronica Rosenquist.
