Kopparberg Mineral: utvecklingsfokus Bergslagen

I det första fallet innebär det att förutsättningarna för att uppta driften i Håkansbodagruvan har ökat

Under våren har Kopparberg Mineral AB erhållit både en mineraltillgångs-bedömning av den högintressanta kopparförekomsten Håkansboda och en bearbetningskoncession för Tvistbogruvan.

I det första fallet innebär det att förutsättningarna för att uppta driften i Håkansbodagruvan har ökat då Kopparberg Mineral rapporterar en betydande ökning av mineraltillgångarna i Håkansboda. Uppskattningen av de totala mineraltillgångarna i kopparförekomsten uppgår till 629 kt med 1.4% koppar och 0.4 g/t guld i klassen ”indikerad”, därutöver finns 1,485 kt med 1.5% koppar och 0.3 g/t guld i kategorin ”antagen”. En betydande ökning från tidigare historiska beräkningar. (uppskattningarna har gjorts av Thomas Lindholm, Geovista enligt den Australiensiska JORC-koden).

Området kring i Håkansboda strax norr om Lindesberg är känt sedan lång tid och omfattar förutom kopparfyndigheten ett flertal intressanta zink-bly-silvermineraliseringar i ett 2,6 km långt stråk (Håkansbodafältet) som täcks av Kopparberg Minerals undersökningstillstånd. Det finns också en eventuell sydlig fortsättning av zinkmalmen i den närliggande Lovisagruvan.

– Det positiva resultatet innebär ett första steg för att vi inom projektet skall kunna identifiera tillräckliga mineraltillgångar som medger en framtida gruvdrift. Vi kommer nu att intensifiera undersökningarna runt Håkansbodagruvan och inom hela projektområdet. Bergslagenområdet är generellt underprospekterat med moderna metoder. Därför har vi goda förhoppningar att Håkansbodaprojektet kan innehålla betydande basmetallförekomster säger Per Storm VD för Kopparberg Mineral AB.

Tidigare undersökningar av Håkansbodafälet, som utfördes av bland andra BP Mineral, LKAB, SSAB och Gränges International Mining visar att mineraliseringen utgörs av en upp till 20 m mäktig impregnation av huvudsakligen kopparkis, koboltglans och järnsulfider i vilken smalare rikare mineraliserade zoner uppträder. Ett antal äldre uppskattningar av mineraltillgångarna varierar från 310 Kt med 1.7 % Cu av SSAB (1981) via Statsgruvor (1982), med 396 Kt (1.4 % Cu) till en äldre uppskattning från Gränges 1976 där en översiktlig beräkning av mineraltillgångarna från dagen ner till 200 m:s djup slutade på 820 Kt med 1,4 % koppar. Samtliga dessa beräkningar är historiska och ej genomförda enligt de internationella koderna NI 43-101/JORC. En extrapoleringav mineraliseringen mot djupet som gjordes av Gränges antydde att den möjliga potentialen till 400 m:s djup kan uppgå till 3,5 Mt med över 1,0 % koppar.

Utveckling Bergslagen koncentreras i nuläget till undersökningar som syftar till att ansöka om en bearbetningskoncession för Håkansboda vari bl a ingår miljöstudier samt ett större borrprogram för att kvalificera och utöka fyndigheten.

Kopparberg Mineral fick under april en bearbetningskoncession avseende zink-bly förekomsten i Tvistbogruvan i Smedjebackens kommun. Koncessionen ger rätt till utvinning och tillgodogörande av zink-, bly-, koppar-, silver-, guld-, mangan och volfram under 25 år med möjlighet till förlängning.

  – Detta är ett mycket glädjande besked. Det är Bolagets första bearbetningskoncession i Bergslagen och etablerar oss som en långsiktig aktör i området. Vi ser dessutom att det finns god potential att utöka mineraltillgångarna inom projektet säger Per Storm, VD i Kopparberg Mineral AB.

Tvistbogruvan har indikerade mineraltillgångar på 575 Kt med 3,3 % zink, 2,6 % bly och 22 g/t silver och antagna mineraltillgångar på 280 Kt med 3,0 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ton silver. Uppskattningarna har utförts av Hans Thorshag som är en kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk.

Norrliden Mining AB: ett regionalt prospekterings- och gruvutvecklingsbolag i Skelleftefältet.

KMAB och Gold Ore Resources träffade i september ett avtal om att bilda ett gemensamt prospekterings-, och gruvutvecklingsbolag, Norrliden Mining AB, med fokus på Skelleftefältet. Norrliden Mining kommer bland annat att äga två större basmetallförekomster, Norra Norrliden och EVA och en mindre, Svartliden. För Norra Norrliden och för Svartliden finns bearbetningskoncessioner beviljade och för EVA är en koncessionsansökan under behandling hos Bergsstaten. Utöver dessa långt framskridna projekt ingår i det nya bolaget KMABs unika flygmätningarna över fältet samt data från de omfattande kemiska markundersökningarna som Gold Ore tillfört. De kemiska markundersökningar låg till grund för att guldgruvan i Björkdal kunde hittas och flygmätningarna var en avgörande faktor för Lundin Mining när de fann Storlidengruvan i slutet av 90 talet.

Nordic Iron Ore: ett unikt tillfälle

Kopparberg Mineral är även en stor ägare i Nordic Iron Ore AB, som planerar att återöppna järngruvorna i Håksberg och Blötberget utanför Ludvika samt att utveckla järnmineraliseringen i Väsmanfältet. Förekomsterna ligger i ett ca 2,5 mil långt stråk som sträcker sig från Blötberget i söder till norra delen av Håksbergsfältet. För första gången i historien kontrolleras detta stråk av en och samma intressent. Under 2011 erhöll Nordic Iron Ore AB bearbetningskoncessioner på både Håksberg och Blötberget. Totalt kontrollerar Nordic Iron Ore AB indikerade mineraltillgångar i Blötberget och Håksbergsfältet på 39 Mt med en järnhalt om 43 % respektive 36 % samt antagna mineraltillgångar om 22 Mt med en järnhalt om 43 % respektive 36 %; (värderingen av indikerade och antagna mineraltillgångar har gjorts av Thomas Lindholm som är kvalificerad person (QP) enligt JORC-koden och SveMins regelverk).

På basis av magnetiska mätningar över Väsmanfältet har en uppskattning av möjligt tonnage gjorts av ett oberoende konsultbolag. Preliminärt uppskattas magnetitmineraliseringarna ha ett tonnage på 600-650 Mt med i genomsnitt 28-30 % järn. Tonnaget klassificeras för närvarande som ”exploration target” (uppskattningen är gjord av Fil. Dr. Håkan Mattsson vid GeoVista AB enligt det kanadensiska regelverket NI 43-101). Uppskattningen är gjord enbart utifrån magnetiska data och är till sin natur osäker. Det är därför inte säkert att det uppskattade tonnaget, eller ens delar av detta, genom fortsatta undersökningar kan uppgraderas till mineraltillgångar enligt den kanadensiska standarden. Under hösten tillkännagav bolaget att man avser att genomföra ett omfattande kärnborrningsprogram för att undersöka och utvärdera järnmineraliseringarna i Väsmanfältet.