Svensk intressegrupp för passivhus

Intresset för passivhus växer i Sverige

Intresset för passivhus växer i Sverige och nu finns även en intressegrupp lanserad – Intressegrupp Passivhus(IGPH). Men vad handlar den om?

Passivhaus Institut (PHI) i Darmstadt är idag ett världsledande centrum för passivhusstandard och i Sverige finns Intressegrupp Passivhus (IGPH), Sveriges representant i den internationella organisationen International Passive House Association (iPHA) som har som mål att hjälpa bland annat byggföretag, kommuner och fastighetsägare med vägen till målet – ett fungerande och säkrat passivhusbyggande.

VD för IGPH är Simone Kreutzer med lång erfarenhet som energisamordnare och certifierad passivhusexpert. IGPH består idag av tre passivhusexperter. Utöver Simone jobbar två specialister på VVS, Tommy Wesslund och Robin Fritzson i IGPH. De arbetar utifrån PHIs standard och de erbjuder en mängd olika tjänster. Som exempel kan nämnas rådgivning och passivhusexpertutbildningar (CEPH), energisamordning, energiberäkningar i passivhusprojekteringspaket (PHPP) och även assistans om företag vill passivhuscertifiera sina byggnader eller komponenter.

IGPH har idag mer än tjugo utvalda medlemmar som alla är kvalificerade genom kompetens och/eller komponenter för passivhus. Oavsett om det är WSP, Fiskarhedenvillan, Horisontarkitekter eller entreprenören Dynacon har alla samma mål att bygga passivhus enligt internationella passivhusdefinitionen i Sverige.

Aktivhus är en marknadsföringsterm
Vi ställer Simone Kreutzer några frågor om passivhus och hur det ser ut just nu och börjar med frågan om så kallade ”aktivhus” och att man säger att de är så mycket mer än passivhus.
– Namnet ”Aktivhus” kommer från Tyskland och det togs fram för att man tyckte att passivhus låter mindre säljbart. Samtidigt ville man driva fram utvecklingen av träbyggnationer i Tyskland vilka har betydligt mindre andel där än hos oss i Sverige. ”Aktivhus” fokuserar mest på miljövänliga material, det vill säga trähus med cellulosaisolering eller liknande och har en lägre energiförbrukning än dagens regler. I det stora hela försöker man att använda sig av passivhuskomponenter även i hus som man benämner på det viset. Det är dock inte säkert att husen byggs med rätt kvalitet, även om man främst jobbar med ekologiska material. Det är förstås en lovvärd ansats att vilja bygga ekologiskt. Motivationen att bygga med miljövänliga material har vi alltid med i våra passivhusprojekt, trots att passivhusdefinitionen är materialoberoende, för att man ser huset under hela livscykeln.

Intresset för passivhus ökar
– Intresset för passivhus ökar så klart, det är fler och fler byggherrar, kommuner och politiker som efterfrågar det. Sedan vet nog inte alla vad det innebär. Därför är det så viktigt med information och mer rådgivning i tidiga projekteringsskeden och seriösa mätresultat av byggda passivhus, säger Simone.
– Varför jag tror att passivhus är rätt val är ganska enkelt, fortsätter hon: Konceptet är beprövat under tjugo år och idag är cirka fyrtiotusen passivhus registrerade runt om i världen. Det finns inget annat byggkoncept som ifrågasatts så mycket som passivhus vilket i slutändan har givit en positiv effekt – nämligen en otroligt omfattande kunskapsbas. Det har visat sig att de teoretiska beräkningarna i PHPP verkligen håller måttet och vi vet vilka detaljer som är avgörande och hur vi kan undvika fusk. Man kan läsa om alla passivhuserfarenheter på exempelvis Passipedia. Passivhus garanterar högsta komfort, bästa kvalité och hållbarhet till lägsta totalkostnad. Det är viktigt att bygga rätt i minsta detalj, göra noggranna köldbryggsberäkningar, kolla yttemperaturer och genomföra regelbundna kvalitetskontroller. Vi rekommenderar alltid certifiering enligt passivhusinstitutet för att kunna garantera att byggnaden verkligen lever upp till de höga kraven. Intressegruppen jobbar utöver utbildning mycket med projekteringsgranskning, kvalitetskontroll och utvärdering.

Tveksamt med svensk passivhusdefinition
– Vi jobbar förstås med den internationella passivhusdefinitionen och jag gör det sen tolv år tillbaka. Sverige är ett litet land och vi är beroende på internationellt samarbete, dessutom finns ingen anledning att uppfinna hjulet en gång till. Sedan ett par år har några kollegor i uppdrag av Energimyndigheten jobbat fram en svensk passivhusdefinition, Feby passivhus. De ansåg att konsulterna i Sverige har svårt att förstå de europeiska enheterna och att det vore bättre att anpassa passivhusdefinitionen till BBRs resonemang gällande exempelvis ”Köpt energi”. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan ”Köpt energi” den mängden energi man köper för värme inklusive varmvatten och fastighetsel, sättet man bedömer byggnader på i Sverige i dagsläget – och ”värmebehov” som beskriver enbart byggnadens verkliga förluster, vilket man gör i den internationella passivhusdefinitionen.

-Man hävdade att vi i Sverige ventilerar mer än andra länder och att vi har ett kallare klimat uppe i Norden som gör det svårare att klara de internationella kraven. I motsats till det sistnämnda har man sedan lagt ribban lägre för komponenter som exempelvis fönster, för att branschen inte hade kommit så långt i utvecklingen. Det kanske behövdes en ”övergångsdefinition” för att lansera namnet passivhus i Sverige men jag kan säga att vi idag har duktiga konsulter och drivande företag för att klara även den ursprungliga internationella definitionen för passivhus.

-Feby12 är den nya och tredje svenska passivhusdefinitionen sedan 2007. Nya siffror, nya begrepp och nya krav. Det blir mer och mer komplicerat och teoretiskt – och mindre och mindre verklighetsanpassat för konsumenten. Även om man nu har anpassat kraven för fönster till 0,80 W/m²K enligt den internationella nivån så går stegen till gemensam definition i Sverige väldigt sakta. Det är synd att övriga aktörer inte kan enas om en internationell definition som accepteras i de flesta andra länder. Endast de nordiska länderna verkar har svårt med gemensamma internationella regler.

-Nu har vi byggt ett antal passivhus enligt internationella definitionen även i Sverige och de fungerar precis som i resten av världen.
Det finns inte längre någon anledning att ha en egen definition för passivhus i Sverige. Vi anser dessutom att Febydefinitionen tyvärr kan öppna möjligheter för oseriösa leverantörer och byggare vilket riskerar att byggnader inte uppfyller kvalitetskraven för passivhus. Vi vill säkerställa resultat via kvalitetssäkring både under projektering och i praktiken på bygget – samt via certifiering om så önskas.
Angående diskussionen att man inte kan ha så många fönster i passivhus, så är det viktigt att se relationen, fler fönster betyder högre kostnader – passivhusfönster kostar cirka dubbelt så mycket som vanliga fönster. Vill man så är det möjligt men inte ekonomiskt alltid och överallt. I den passivhustennishall vi bygger i Växjö är hela södra fasaden inglasad och det är möjligt på grund av byggnadens kompakthet och för att vi valde ett väldigt energieffektivt glasfasadsystem. Vill man ha stora fönster i Sverige måste de vara ännu bättre än de i Tyskland – det säger ju sig självt, på grund av kallare klimat och färre soltimmar under vinterhalvåret.

Passivhus låter inte alls mycket
– Passivhus i sig är kända för att vara väldigt tysta byggnader och detta innebär att man även måste kolla de ”interna ljuden” som exempelvis från ventilationen väldigt noggrant, eftersom dessa ljud blir dominerande när allt annat ljud från omgivningen försvinner. Kraven i passivhus är högre än i vanliga hus och vi känner inte till klagomål i rätt planerade ventilationssystem där hänsyn tagits till ljuddämpning. En del tillverkare har bestämt sig för självdrag för att få ett” tyst” hus. Självdrag förekommer inte i ett riktigt passivhus. Jag vet inte varifrån den myten kommer att passivhus har höga ljudnivåer, men som så mycket annat är det kunskapsbrist som ligger till grund för dessa diskussioner. Man kan inte ta bort FTX-ventilationssystemet från energieffektiva byggnader – ventilationsförlusterna skulle bli alldeles för höga. Det finns BBR-krav som fordrar en minsta luftomsättning. Om man skickar ut luften utan återvinning betyder det stora förluster. Alternativet är att bryta mot lagen och ha lägre flöden, vilket inte kan vara godkänt. Personligen tycker jag att man kan minska flödena genom behovsstyrning, när man bygger lufttäta och väl utförda passivhus. Om man minskar luftomsättningen för mycket försämras luftkvaliteten och i vanliga byggnader kan det finnas risk för fuktskador, vilket inte kan accepteras.

Passivhus behöver inte bli dyrare
-Många tror att passivhus kostar mycket men vad är det i verkligheten som kostar mer? Hur stora merkostnaderna är beror bland annat på typ av konstruktion, hur kompakt man bygger, hur väl utbildat byggföretaget är osv. För en villa ligger merkostnader idag kring 5-15% och för flerbostadshus och lokaler ligger de mellan 0-10%. Att vi ha dessa merkostnader i Sverige just nu har bland annat att göra med att vi inte ha så många standardlösningar för passivhus ännu.
– Men lite mer isolering, köldbryggsfria lösningar och lufttäta konstruktioner kostar inte mycket mer i utförande. Fönster är en större merkostnad, som man kan räkna hem med enklare och smartare installationssystem. FTX och styrd ventilation är i princip standard i Sverige och om vi med passivhustänkandet kan förenkla och optimera systemet spara man pengar här. I passivhus minimerar vi ventilationsförlusterna ännu mer med bättre aggregat, kortare och isolerade kanaler och förvärmning av luften via marken. Hur man förvärmer luften är valfritt, via luft eller vattenburen kollektor. Väljer man sen att värma huset med luft kan man avstå från ett vattenburet värmesystem, det är den mest ekonomiska lösningen men kanske inte alltid den optimala, det ska man avgöra från fall till fall.

Att till exempel ha en ”väderstation” för att öppna och stänga fönster, som någon hustillverkare har som tillval, kan man ha olika synpunkter på. Med en fast solavskärmning har man ingen risk för övertemperaturer och om man dessutom förkyler den inkommande luften via en markkollektor räcker detta i våra breddgrader till för att minimera risken för övertemperaturer. Jag ser ingen anledning för styrda fönstervädringar som ökar kostnaderna.
Upp emot 30 000 kronor per kvadratmeter, som en del hus verkar kosta, känns rätt mycket. Att bygga kostnadseffektivt är ju minst lika viktigt i passivhusfilosofin. Som exempel kostar det passivhus som Fiskarhedenvillan uppför i Upplands-Väsby just nu betydligt mindre. Det är fortfarande möjligt att göra byggnaden ännu mer kostnadseffektiv utan att gå bort från passivhusens viktigaste kriterier gällande kvalitet, komfort och energi, poängterar Simone.

De viktigaste aspekterna i ett ekologiskt byggande
-Ett ekologiskt byggande består inte bara av ekologiska material utan ska under hela sin livslängd lämna så litet avtryck som möjligt, värna miljön och vara hållbart i sin helhet. Passivhus är ett koncept som fokuserar just på helheten, det går inte att bara titta på U-värden av byggnadsdelar eller sol-/ jordvärme eller någon annan detalj – man måste se hela sammanhanget. Det är viktigt i passivhustänkandet att förstå att man ska minimera värmeförluster via transmission och ventilation samt att se byggnaden som ett system, som ska fungera in i minsta detalj. Ett passivhus ska vara kompakt, vilket betyder att det har få extra vinklar och helst vara byggt minst i två plan. Detta inte bara ur energisynpunkt utan även avseende underhåll och hållbarhet. Ventilation bör vara FTX med hög verkningsgrad, 85-92% är möjligt idag. Filter är viktigt för hygienen, av minst F7-kvalité. Värmedistribution måste inte vara via ventilationssystemet. Många passivhus har vattenburna system med exempelvis väggvärme. Allt är förstås möjligt, helt efter önskan och behov. Solavskärmning är ett måste och förkylning av luft får man på köpet under sommaren när man använder sig av markollektorer.

-Det finns inga krav på materialval i passivhus egentligen, men det är en självklarhet att använda så mycket återvunnet, miljövänligt, hälsosamt, hållbart och sunt material som möjligt. Energimässigt är det ändå driften som är avgörande under byggnadens hela livscykel. Även ett passivhus i betong med cellplast vinner mot en träbyggnad i dåligt utförande. Dessutom kan det finnas risk för fukt vid ”traditionellt” träbyggande om man inte kontrollerar köldbryggor och lufttäthet noggrant och kvalitetssäkrar byggandet under utförandet.

-Fönster i passivhus handlar om mer än bara låga U-värden. Solenergitransmittans (g-värde) glasdistansprofil (psi-värde) och anslutning mot väggen är mycket avgörande om ett fönster har passivhuskvalité eller inte. Rätt monterade, med rätt storlekar och orienterade mot rätt väderstreck fungerar passivhusfönster som ”radiatorer” i huset vintertid – och inte som husets största värmeförlust. I jämförelse med väggar, golv eller tak – så har vi utöver värmeförluster även solvinster i fönstrets energibalans, vilka som sagt med rätt planerade passivhusfönster kan jämna ut förlusterna.

-När det gäller varmvattenanvändning så är det nog här man fortfarande har en stor besparingspotential, men det är brukarna själva som måste använda varmvattnet mer medvetet. Självklart har man snålspolande kranar som standard. Det ligger förstås inte i byggnadens ”ansvar” om man använder sig av mycket vatten eller inte.
Detsamma gäller hushållsel. Självklart har man LED eller andra typer av lågenergibelysning även i passivhusen och använder sig av energieffektiva apparater.

Media har dålig koll
-Jag tycker man i media blandar lite allt möjligt in i byggnadens prestanda. Att bygga ett dåligt hus och kompensera detta med exempelvis solceller kan inte vara framtidens lösning och skulle heller inte ingå i byggnadens energiprestanda. Sedan är solceller säkert bra som tillval för att nå Europamålet med nära nollenergihus.
Grästak är också en lysande idé om man vill hantera dagvatten, binda partiklar eller minska buller – men ligger också utöver passivhuskriterierna som beskriver byggnadens energiprestanda. Båda kan man ha på vilket hus som helst. Passivhusens definition är att minimera värme- och ventilationsförluster så långt det går. Detta gäller nybyggda och befintliga hus i hela världen, sen behöver vi i Norden isolera lite mer för att nå målet men det har vi alltid behövt på grund av klimatförutsättningarna. Mer ligger inte i definitionen, den är enkelt och lätt att förstå. Sen finns det efter tjugo års erfarenheter en del råd, rekommendationer, vägledningar och kvalitetssäkringar. Det är just vägen till målet vi i IGPH vill hjälpa till med – med kompetent personal, avslutar Simone.