Historiska renoveringsprojekt med traditionellt hantverk och moderna lösningar
Ingen har väl undgått att det på senare tid pågår febril verksamhet på Riddarholmen
Ingen har väl undgått att det på senare tid pågår febril verksamhet på Riddarholmen där det arbetas med flera av de historiska byggnationerna. Det är Statens Fastighetsverk, SFV, som utför omfattande renoveringsarbeten på flera av sina fastigheter på Riddarholmen. Kvarteret Västertorn, Sparreska palatset och Kammarrättens hus är alla aktuella för uppgraderingar.
Sparreska palatset och Kammarrättens hus disponeras idag av Högsta förvaltningsdomstolen. Dessa fastigheter har efter renovering byggts samman genom en tillbyggnad i form av ett trapphus med hiss som lagts i vinkel mellan fastigheterna. Sammanbyggnaden har tillkommit för att få ett förbättrat flöde mellan dessa fastigheter. Det har länge varit problem med tillgängligheten genom den nivåskillnad som varit mellan fastigheterna. Samtidigt har byggnaderna nu fått en modern standard som passar verksamheten i Högsta förvaltningsdomstolen.
Sparreska palatset är ett av de äldsta och förnämsta i sitt slag i Stockholm, som uppfördes nära Riddarholmskyrkan under stormaktstiden ca 1630.
Kammarrättens hus är en byggnad i nyklassicistisk stil som uppfördes 1804 för Kammarrätten i Stockholm. Redan från början var byggnaden utformad för kontorsverksamhet med arbetsrum längs en korridor och med brandsäkra valv för arkiv. Sannolikt är Kammarrättens hus Stockholms första renodlade kontorshus. Huset är sammanbyggt med Sparreska palatset, och gränsar i norr till Wrangelska palatset. Under åren 1806-1969 förvarades Kammararkivet här och sedan 2011 disponeras byggnaden av Högsta förvaltningsdomstolen.
Gamla Auktionsverket, även kallat Assistansen (Kvarteret Västertorn) består av fyra hopbyggda hus. Den äldsta byggnaden är från 1750-talet. Gamla Auktionsverket är beläget vid vattnet på den västra delen av ön mellan Birger Jarls torn och Wrangelska palatset. Fastigheten disponerades mellan 1953 och 2011 av Kammarkollegiet.
– När vi arbetar med så omfattande renoveringsprojekt av historiska byggnader är det alltid många ställningstaganden vi brottas med, säger Cecilia Brännvall, projektledare vid Statens fastighetsverk. Ett sådant är att under en totalrenovering behålla befintliga planlösningar och även att så långt som möjligt undvika håltagningar och andra ingrepp i skyddade delar av fastigheten. Det gäller att vara varsam vid alla ingrepp som görs.
– Vi strävar efter att använda traditionella material där så är möjligt. Till vår hjälp har vi antikvariska kontrollanter som godkänts av riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet är också tillsynsmyndighet för fastigheterna och måste bevilja tillstånd för alla ingrepp och avsteg från byggnadens skyddsföreskrifter som görs, berättar Cecilia Brännvall.
– En uppskattad del i projektet har varit de informationsmöten vi haft med alla inblandade parter där vi dels informerat om fastigheternas historia och även om hur renoveringsarbetet kommer att genomföras. Detta har på ett positivt sätt skapat både engagemang och delaktighet bland alla som arbetat med projektet.
Här har många erfarna hantverkare arbetat med traditionella arbetsmetoder där mycket av arbetet skiljer sig från att jobba med en modern produktion. Entreprenörerna är ofta specialiserade på sina områden och där har de stora också speciella avdelningar som arbetar med kulturhistoriska fastigheter. De mindre har ofta specialkompetenser inom ett specifikt område.
Ett omfattande arbete har lagts på renoveringen av fastigheternas fönster. Gamla munblåsta fönsterrutor har återanvänts i renoverade fönsterbågar, varav en del original från 1600-talet. Färgsättningar har diskuterats med arkitekt o hyresgäst för att på bästa sätt anpassas vid renoveringen.
– Det har varit både utmanande och lärande att arbeta med de gamla materialen och arbetsmetoderna, säger Cecilia Brännvall.
– När man arbetar med gamla fastigheter stöter man ofta på överraskningar så som när en yttervägg från 1600-talet på Sparreska palatset plötsligt blottlades. Här fanns tydliga spår av originalputs och färg från 1600 talet vilket ledde oss rätt när det gällde val av fasadfärg, berättar Cecilia Brännvall. Till den nyrenoverade fasaden används linoljefärg helt enligt kulören från den ursprungliga färgsättningen. Den som är van att se Sparreska palatset i 1970-talets röda ton kommer att bli förvånad över att nu möta en vit fasad och fönster med snickerier strukna med mörkgrön linoljefärg.
– En annan överraskning stötte man på i källaren under kammarrätten där man hittade delar av en mur från Cruusiska palatset, vilket var ett 1600 tals palats som förstördes under Riddarholmsbranden 1802. Det är just överraskningarna som kan skapa svårigheter för projektörerna, man vet inte vad som döljer sig bakom väggar, tak, golv och skorstenar. Dessa moment kräver ofta specialanpassade lösningar, säger Cecilia Brännvall.
Hyresgästen Högsta förvaltningsdomstolen har visat stort engagemang i renoveringsarbetet och varit positiva till att lokalerna återfått sin ursprungliga arkitektoniska karaktär. Exempel på detta är att de tidigare dolda kryssvalven och ursprungliga korridorer och trapphus befriats från senare tiders installationer.
Ett annat exempel är färgvalen. Utöver den nya fasadfärgen på Sparreska palatset har kontorsrummen i Kammarrättens hus återfått sin ursprungliga djärva färgsättning i gul- och rödockra medan plenisalen är kromoxidgrön. Ytterligare ett viktigt tillägg under renoveringen är att tre tidigare förhandlingssalar på nedre botten omvandlats till ett ljust bibliotek med synliga vitputsade valv.
Renoveringsarbetena på Riddarholmen leder till att vi skapar moderna kontor utformade efter dagens krav och gällande miljölagstiftning. Lokalerna blir både uppskattade och historiska miljöer att arbeta i. Idag finns det endast kontor och arbetsplatser på Riddarholmen. Från de tidigare vaktmästarbostäderna finns det nu inga kvar vilket innebär att det inte finns några bofasta kvar på Riddarholmen.
Samtidigt med renoveringarna pågår arbetet med Citybanan där sprängningar utförs under Riddarholmen. Det har medfört att man noggrant gjort löpande besiktningar av fastigheter och då kontrollerat eventuellt uppkomna skador och sprickbildningar. Riddarholmskyrkan är både skör och står på en utsatt position.
– Det vi är mest nöjda med är att hela entreprenaden genomförts i mycket god anda mellan alla medverkande parter. Kännetecknande har varit en atmosfär med högt i tak och nära samarbeten. Det har varit ett detaljarbete med full insyn i det löpande och kunniga hantverket. Slutresultatet är mycket lyckat där arkitekten framgångsrikt skapat bra miljöer med hänsynsfulla avvägningar mellan nytt och historiskt, säger Cecilia Brännvall.
Nästa fastighet som står på tur för SFV på Riddarholmen är kvarteret Västertorn som kommer att byggas om för Domstolsverket. Byggnaden som också kallas för Assistansen, har inte renoverats genomgripande sedan 1950-talet och de tekniska installationerna såsom ventilation, värme och belysning behöver rustas upp. Byggnaden ska också göras mer energieffektiv och därför kommer även fastighetens fönster att renoveras. En ny hiss ska byggas och invändiga ytskikt renoveras. Under 2011 gjordes en förstudie och programhandling och nu har rivning påbörjats inuti byggnaden. Under hösten fortsätter SFV arbetet med projektering och påbörjar upphandling av generalentreprenör. Byggnadsarbeten påbörjas i januari 2013 och kommer att pågå cirka ett och ett halvt år.
Fastigheten byggdes i mitten av 1700-talet på ömse sidor av Birger jarls torn på Riddarholmen i Stockholm. Under lång tid fanns här General-assistancekontoret, ett finare namn på pantlånekontor. Senare kom Auktionsverket hit. Verksamheten växte och det västra huset byggdes till mot söder och blev början till denna länga.
Sparreska palatset är ett av de äldsta och förnämsta i sitt slag i Stockholm, som uppfördes nära Riddarholmskyrkan under stormaktstiden ca 1630.
