Regeringen utreder bostadssituationen
Riktar strålkastarna mot glesbygden
Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att se över bostadssituationen på svaga bostadsmarknader. Utredningen ska bland annat titta på hur kommunala bostadsbolag i kommuner med stor utflyttning ska kunna verka framöver.
I direktiven ingår bland annat att undersöka hur många bostadsföretag som verkar på så kallat svaga marknader och hur deras ekonomiska situation ser ut i dagsläget. Utredaren ska också se över vilken typ av stöd dessa bostadsbolag kan behöva för att i framtiden kunna verka på normala villkor, och hur ett sådant stöd i så fall skulle kunna utformas utan att strida mot EU:s regelverk. Utredaren ska också se över under vilka former som kommunala bostadsbolag på svaga marknader kan avvecklas, om förutsättningarna gör att en rekonstruktion inte är realistisk. En viktig uppgift är att generellt analysera de EU-rättsliga förutsättningarna för kommunerna att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen.
– I storstadsregionerna är det bostadsbrist, men det finns också en annan verklighet. Många, såväl privata som kommunala, bostadsbolag i glesbygd upplever att de har svårt att få verksamheten att gå ihop på grund av betydande vakanser i beståndet. Men även på så kallat svaga marknader kan man behöva bygga nytt eller renovera, men har då svårt att få kalkylen att gå ihop på grund av den svaga ekonomin. Det är därför tydligt att vi måste se över hur dessa kommuner ska kunna säkra bostadsförsörjningen framöver, säger bostadsminister Stefan Attefall.
Utredaren ska även se över förutsättningarna för egnahemsboende i gles- och landsbygd, t.ex. där produktionskostnaderna kan vara högre än fastigheternas marknadsvärde. Den som bygger ett småhus på en svag bostadsmarknad har ibland svårigheter att till exempel få lån, eftersom produktionskostnaderna ofta överstiger marknadsvärdet. Även den som vill renovera sitt hus till modern standard kan ha svårt att få lån. På sikt kan det skapa bostadsbrist även i glesbygd och bli ett problem för utveckling och tillväxt. 2012 förbättrades möjligheterna att få statliga kreditgarantier för byggande i gles- och landsbygd, men regeringen anser att det ändå finns anledning att undersöka i vilken mån förutsättningarna för att kunna bygga i glesbygd kan förbättras, särskilt när det gäller unga människor.
– Att bygga en villa idag är ungefär lika dyrt oavsett var man bygger den, men på en ort kan den bli värd fem miljoner så fort den står klar och på en annan ett par hundra tusen kronor. Och det är svårt att motivera människor att bygga hus när kostnaden för att bygga huset på vissa orter vida överstiger värdet. Men om vi vill att hela landet ska leva måste vi se över hur vi ska kunna underlätta för människor att bygga hus även i gles- och landsbygd, säger Stefan Attefall.
