Förlegad infrastruktur motverkar klimatmålen

Trafikverkets eget underlag visar att infrastrukturplanen inte bidrar tillräckligt.

Vår infrastrukturplanering så som den ser ut idag präglas av gamla synsätt, regional konkurrens och svag miljöstyrning. Den behöver anpassas till ett transporteffektivt samhälle.

Det visar en ny IVL-rapport från forskningsprojektet Stafetten, som har granskat hur nationella planer för transportinfrastruktur tas fram.

Klimat- och miljöhänsyn har fått ökad betydelse i planeringen av infrastruktur. Regeringen betonar miljön tydligare i sina direktiv och Trafikverket tar mer hänsyn till miljöaspekter när den nationella planen för infrastruktur tas fram. Men för att nå de nationella klimat- och miljömålen behövs en förändrad syn på investering och underhåll, det betonar IVL.

Trafikverkets underlag räcker inte

Trafikverkets eget underlag visar att infrastrukturplanen inte bidrar tillräckligt till att nå de mål som riksdagen beslutat. Detta trots att direktiven säger att planen ska utformas inom ramen för de nationella miljömålen.

– Klimatfrågan har fått en allt viktigare roll i samhällsdebatten. Ändå bidrar den nationella planen inte till att nå klimatmålen, trots att Trafikverkets analyser visar att det är möjligt att komma betydligt längre, säger Henrik Kloo, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Enligt IVL tycks förklaringen vara att många beslutsfattare och utredare anser att miljömålen ska uppnås med andra åtgärder och styrmedel.

Tydligare direktiv behövs

I Trafikverkets underlag framgår att infrastrukturplaneringen även ger negativa effekter på exempelvis landskap och tätortsmiljöer. 

– Vi behöver säkerställa att dessa planer tar större hänsyn till klimatomställningen, men även till biologisk mångfald, landskapsvärden och hälsa. Regering och riksdag behöver ge Trafikverket tydligare direktiv om att infrastrukturplanerna måste bidra till att miljömålen uppnås, säger Mats-Ola Larsson.