Uppdrag: Att bevara och utveckla i evig tid

En av våra mest lästa artiklar 2020

Över 3 000 unika byggnader förvaltas av Statens Fastighetsverk, SFV. Bland dem finns kyrkor, fyrar, slott, domstolar, fästningar och utländska ambassader. De äldsta är från 1300-talet, och de nyaste år från förra året.
– Kraven på SFV:s byggnader är samma som för alla byggnader, men inte lösningarna. I många fall krävs kreativitet och tålamod, säger Hélène Hanes, kulturarvsspecialist.

Läckö slott och Vasaslotten tillhör de äldsta byggnaderna som SFV förvaltar, men i beståndet ingår också fornlämningar som är betydligt äldre. Nyast? Den inlastningsbyggnad som uppfördes i samband med att Nationalmuseum renoverades.
– Man kan beskriva Statens Fastighetsverk som en solfjäder: vi har väldigt många olika typer av byggnader från olika tidsepoker. Vi förvaltar inte bara statliga byggnadsminnen utan även skog, parker och mark, bland annat för rennäringens. Därför krävs väldigt många kompetenser inom SFV, säger Hélène Hanes.
Antalet fastigheter som verket ansvarar för har också ökat sedan SFV bildades 1993.

Det handlar om fastigheter med höga kulturhistoriska värden som staten har valt att av kultur- och säkerhetsskäl ska var i statligt ägo «i evig tid”. De ska alla underhållas och anpassas för att uppfylla olika krav.
Många av fastigheterna är unika och en del är skyddade som statliga byggnadsminnen. För att hitta balansen mellan att bevara och utveckla tar SFV fram ett vårdprogram för de skyddade byggnaderna. Det är ett underlag som beskriver byggnadens historik, värde och mål.
– Vi tydliggör värdet och hur vi ska tänka långsiktigt med förvaltningen av objektet så att kulturhistoriska värden inte går förlorade. Inför ett större projekt så är vi angelägna om att vi har ett vårdprogram för den aktuella byggnaden. Vårdprogrammet anger inte exakt vad vi får eller inte får göra men det ger oss en inriktning och en stabil kunskap över lång tid, säger Hélène Hanes.

Vid större projekt använder de sig av egna projektledare.
– Då är alla införstådda med de kulturhistoriska frågorna och de finns med redan från början. Även om en byggnad är ett statligt byggnadsminne betyder det inte att de står över vissa krav, utan de måste fortfarande uppfylla krav på brandsäkerhet, ventilation och tillgänglighet.
– Kraven är de samma, inte lösningarna. Det är inte alltid som det går att använda de konventionella lösningarna och vi måste hela tiden se till de kulturhistoriska värdena. Det underlättar om konsulterna kommer in i ett tidigt skede.

Hon säger att en del säkert uppfattar SFV:s processer som tidskrävande och tröga. Det händer att konsulter som presenterar ett förslag på lösning måste tänka om.
– Om vi bedömer att det påverkar upplevelsen för mycket, ber vi konsulten tänka ett varv till. Många behöver kanske tänka utanför den vanliga lådan och vara mera kreativa. Det handlar om att hitta det som är bäst för en viss byggnad och varje projekt har sina förutsättningar och sina möjligheter, säger Hélène Hanes.
Hon betraktar inte antikvariearbetet som ”nostalgiskt”. Men säger att det inte brukar vilja pröva nya material och metoder i byggnaderna.
– Vi måste veta att det vi gör är en bra åtgärd som inte medför olägenheter längre fram. I dag finns det till exempel en oändlig mängd olika slags färger på marknaden och det är inte alltid lätt att veta vad som är en bra färg. I våra äldre byggnader har man använt ett fåtal olika slags färgmaterial och vi kan i dag se ganska snabbt vilket färgmaterial som har hållit över tid.

Tillsynsmyndighet är Riksantikvarieämbetet och det är de som ger tillstånd att genomföra vissa förändringar om en byggnad omfattas av skyddsbestämmelser. Så det kan vara utmanande att jobba med statliga byggnadsminnen, men också väldigt givande enligt Hélène Hanes.
– Det handlar om fantastiska byggnader med kvaliteter som inte finns i dag. Där finns ett otroligt hantverk, och då menar jag att någon har gjort det med sina händer. Dessutom finns ett hållbarhetstänk som är lätt att glömma bort. Vissa byggnader har stått där i flera hundra år, och står där än i dag. Där finns mycket att inspireras av.

Ett projekt som hon själv vill lyfta fram är renoveringen av residenset i Kristianstad. 1997 övergick Kristianstads län i nybildade Skåne län och landshövdingen flyttade ur residenset. Efter det att byggnaden upphört att vara residens stod representationsvåningen tom i 22 år. I bottenvåningen hyrde Lantmäteriet en del lokaler så det fanns viss verksamhet. Under åren har det funnits tankar att inrymma utbildningslokaler i representationsvåningen. Till och med lägenheter diskuterades.

Nu har fastigheten anpassats för att fungera som ett modernt kontor och residenset har fått tillbaka en stor del av sin gamla glans. Bland annat har gamla målerier och andra detaljer återskapats och hela våningen har fått ny ventilation.
– Kravet från SFV var att våningen skulle se ut som på landshövdingens tid, utan iögonfallande installationer i de finaste rummen. I dag är det mer vanligt att installationer syns och det kan negativt påverkar upplevelsen av ett rum. Det blev jättefint och med många kloka lösningar. Bland annat skapade arkitekten bokhyllor som döljer ventilationen på ett smart sätt.

Statens fastighetsverk har sedan 2018 ett regeringsuppdrag att öka användningen av solceller med hjälp av ett riktat anslag och det arbetet fortsätter under 2021. Bland annat ska fyrplatsen Utklippan, i Karlskrona kommun, förses med solceller. Under 2021 fortsätter också arbetet med Kasern II på Skeppsholmen, som byggs om efter branden 2016. SFV ska också påbörja förstudier för Lunds universitet och kvarteret Lejonet i Stockholm.

SFV har också inlett arbete med en förstudie för Universitetshuset i Lund. Det är en praktfull byggnad som de flesta i Lund väl känner till. Ventilationen måste se över och man kommer se över hur byggnaden ska användas.
–Våra projekt speglar också en samtid som vi också måste förhålla oss till. Våra hus står inte stilla, de används och de ska användas men i detta väger vi på SFV in ytterligare faktorer vilket skiljer oss från vanliga fastighetsförvaltare. Det vill säga vi förvaltar byggnader med kulturhistoriska värden som inte bara du och jag ska få uppleva utan även alla de som kommer efter oss och alla dem som vill förstå en spännande historia och tidsaxel, där kan vi med våra objekt vara en tillgång, säger Hélène Hanes.

Text av redaktionen