BIM obligatoriskt i Trafikverkets alla nya projekt

REPORTAGE: "Det har potential att spara in stora belopp"

Bättre ordning och reda och mer resultat ur varje skattekrona är två av skälen till att Trafikverket använder BIM konsekvent i nystartade investeringsprojekt.
–    Det har potential att spara in stora belopp tack vare bättre tidskontroll och att fel upptäcks tidigare, säger Anne-Terése Albertsson på Trafikverket.

Trafikverket omsätter varje år åtskilliga miljarder av offentliga medel för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, vilket är huvuduppgiften.  Verket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart.

Självklart är man en mycket stor aktör och beställare när det kommer till bygg- och anläggningsprojekt relaterade till infrastruktur. Sedan en tid tillbaka satsar man mycket fokuserat på att införa BIM, Building Information Modelling, på bred front i verkets nystartade investeringsprojekt inom väg och järnväg.

Detta som ett led i att på kortare sik effektivisera nya projekt ur en mängd perspektiv och på lite längre sikt underlätta underhåll och förvaltning av befintliga anläggningar.
– Tekniken bakom BIM har funnits länge. I byggsektorn, där också vi är verksamma, har det börjat använts ganska flitigt. Alla är överens om att det kommer att förändra branschen och vi kommer att använda det nu konsekvent i alla våra upphandlingar, säger Anne-Terése Albertsson projektledare för införandet av BIM inom Trafikverket.

BIM handlar långt ifrån bara om teknik. Grundpelaren i BIM är att kort och gott att skapa förutsättning för ordning och reda.
– Detta genom att strukturera information och konsekvent gå från pappersbaserad information och 2D-ritningar till objektorienterad information.

Det senare innebär att man redan från början utgår från en tredimensionell modell av projektet, till exempel en järnvägsbro i stål. När bron konstrueras i CAD-programmet skapas en rad objekt i datormodellen som har sin fysiska motsvarighet i verkligheten, till exempel en balk, ett fundament eller slipers.

Till varje del eller grupp i CAD-modellen kan man med hjälp av BIM koppla exempelvis tid och kostnad, men också i praktiken vilka dokument som helst; ritningar, juridiska dokument och tekniska data. Bara för att nämna några.

Det går till exempel se var beställt material befinner sig, hur många delar av bron som är monterade och hur projektet befinner sig tids- och kostnadsmässigt.
– Den viktigaste fördelen är att alla i ett projekt får tillgång till samma uppdaterade digitala information. Allt samlas på en plats och det förenklar högst väsentligt i förlängningen även underhåll och förvaltning.

En av alla fördelar man hoppas kunna dra nytta av med storskalig användning av BIM är att reducera ändrings- och tilläggskostnader, så kallade ÄTA-kostnader i projekt.
– Att minska dessa kostnader är jätteviktigt. De stora möjligheterna med att kunna visualisera projektens förlopp skapar möjligheter att så tidigt som möjligt upptäcka potentiella problem, fördyringar och förseningar.
 
Även erfarenhetsinsamling för framtida projekt är något man hoppas kunna uppnå.
–  Vi hoppas att på sikt kunna tänka mer modulärt, att varje projekt inte är så unikt utan att vi kan återanvända processer och delar av andra projekt och kan jobba mer industriellt. Det handlar ju ytterst sett om att förvalta skattepengar, avslutar Anne-Terése Albertsson.

FOTO: Trafikverket