Nu går startskottet för Norrbotniabanan

Beräknas ge en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 80 000 ton per år.

Godstrafiken mellan norra och södra Sverige på järnväg är omfattande – ungefär 60 procent av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige.

Norrbotniabanan bedöms skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, ökad konkurrenskraft för näringslivet och positiv regional utveckling som gagnar hela landet.

En överflyttning av transporter till Norrbotniabanan beräknas ge en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 80 000 ton per år.

Industrierna som nyttjar järnvägen använder i dag Stambanan genom övre Norrland, en bana som byggdes för 1800-talets behov. Den har stora lutningar, tvära kurvor och låga hastigheter. Den har ett enda spår och är sårbar för störningar, som i olyckliga fall kan förorsaka industrin driftstopp och stora förluster.

Nu har det första kontraktet för nya Norrbotniabanan tecknats. Uppdraget innebär framtagande av järnvägsplan och systemhandling för första sträckan av banan mellan Umeå och Dåva.

– Det är väldigt roligt att projektet är igång på riktigt. Det här är en viktig milstolpe för hela Norrbotniabanan, säger Marie Eriksson på Trafikverket som är projektledare för sträckan Umeå- Dåva.

Intresset har varit mycket stort och det blev Tyréns som får uppdraget.

Under sommarhalvåret kommer en rad olika fältarbeten och undersökningar att genomföras, till exempel markundersökningar, mätarbeten, flygscanning och arkeologisk kartläggning. Målet är att hålla samråd med allmänheten i slutet av året.