Machokulturen i byggbranschen är inte över

Machokultur är inte bara ett jargongproblem inom byggbranschen, det är även dåligt i affärer.

Machokultur är inte bara ett jargongproblem inom byggbranschen, det är även dåligt i affärer. Byggverksamheten har historiskt visat hur dåligt det är genom dödsfall. Grabbar tar större risker. Jargongen och miljön måste ändras om kvinnor skall våga söka sig till byggbranschen.

– När vi började titta på frågan 2005 fanns det endast fem procent kvinnor i ledande positioner inom byggbranschen. När vi gjorde en ny undersökning 2014 hade siffran stigit till 8,5 procent, d v s ytterst marginellt på nio år. Vi blev förvånade och bekymrade över denna mörka bild. Kvinnor sökte vidare till andra sidobranscher på grund av machokulturen, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna.

Byggcheferna gick ut med en enkätundersökning till 2 000 kvinnor i ledande positioner och de fick massor av kommentarer på varje fråga. 

– Situationen var värre än vi trodde, säger Lars Bergqvist som hade tagit in råd från kvinnor på NCC, Skanska och Peab samt en kille från Byggnads och en kvinna från Kvinnokampkompetensen AB. Tillsammans resonerade de kring problematiken under fem möten. Det hela landade i två råd; ena att jobba med folks attityder och det andra att försöka få med Byggnads.

– De var både arga och trötta på att situationen var så dålig. Jag gick därför till en reklambyrå för att fråga om hjälp. Reklambyrån som redan tidigare hade jobbat med frågan gjorde ett förslag som presenterades för Byggnads. Vi var snabbt överens om ett samarbete och i december 2014 tog Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, och jag i hand om att starta. Sedan började vi jobba vilket landade i ett utspel maj 2015. Det sattes upp affischer på T-banan, i rikstidningar och branschmedia. Vi fick mycket stryk av branschen, berättar Lars Bergqvist.

Byggchefernas kampanj

I kampanjen hade man använt verkliga citat från branschen utan att nämna namn. Framför allt var det arbetsgivarna som ansåg att kampanjen smutsade ner verkligheten. 

– Detta gjorde vi för att få igång en debatt. Vi hamnade i Nyhetsmorgon och i P1, vilket var bra. ”Äntligen!” var det många kvinnor som sa, berättar Lars Bergqvist.

Storföretagen menade att det inte var något problem hos dem och att det var mest underleverantörerna som var problemet. Men undersökningen påvisade något annat.

– Vi gjorde olika filmer som finns att hitta på www.machokulturen.nu. Vi fick barn som pratade byggspråk baserade på sanna uttryck som vi hade samlat in. Det var fruktansvärt att höra orden från ett barns mun. Filmerna använde vi i utbildningssyfte, säger Lars Bergqvist.

På sju olika platser i Sverige hölls workshops med Babben Larsson, Jan Bylund och Edna Eriksson under 2015 och 2016. När de fick se filmen ”Vet du vad min dotter sa” där en pappa talar med sin dotter som vill bli byggare, gick det rakt i hjärtat på grabbarna. Även om många företag har förbjudit nakenbilder på kvinnor och män och de stora bolagen har infört ”Code of Conduct” (uppförandekod) så förekommer det trackaserier. 

– Kampanjen vände sig till män i byggbranschen i syfte att få dem att kliva fram och börja agera mot trackaserierna. Det krävs bara lite civilkurage, menar Lars Bergqvist.

Text av Kim Hall