Experten: Så kan miljarder sparas på svenska byggen

Enligt en professor på KTH går utvecklingen åt rätt håll, och han nämner ett antal lösningar på problemet.

Årligen slösas miljarder i svenska byggprojekt. Enligt en forskare i ämnet finns det flera lösningar på problemet.

83-111 miljarder kronor per år. Så mycket slösas på svenska byggprojekt i samband med ineffektiv resursanvändning, enligt Boverkets rapport från 2018.

Som anledningar till att fel, brister och skador uppstår nämner de bland annat tids- och resursbrist. De skriver också att det på marknaden finns lycksökare med kortsiktiga vinstintressen som inte har för avsikt att verka långsiktigt, och efterfrågar även stärkt kompetens hos byggherrar.

På senare tid har den ineffektiva resursanvändningen resulterat i flera skräckexempel – mest känt är kanske tunneln under Hallandsåsen, som skulle ta fem år att bygga och kosta 1,25 miljarder kronor. 21 år senare hamnade notan på drygt 10 miljarder. Det berodde bland annat på bristande geotekniska undersökningar.

Johan Silfwerbrand, professor inom betongbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan, ser också att en del av problemen kan ligga i byggprocessens långa kedja av beställare, konstruktörer, arkitekter och entreprenörer.

Silfwerbrand menar att hållbarhetsfrågor och ekonomi i de här fallen är nära sammankopplade. Han ger två möjliga scenarier av vad som kan hända efter att ett byggfel upptäcks.

– Antingen river man det och bygger nytt, och kastar bort en stor mängd material. Det gäller alltid naturresurser och ofta koldioxid. Det andra alternativet är att man accepterar byggfelet, men då får man i stället en kortare livslängd eller måste reparera tidigare. Det leder också till mer resurser och mer koldioxid, säger han.

Men enligt forskaren går utvecklingen åt rätt håll, och nämner ett antal lösningar på problemet.

– Vi gick från ett system där vi hade oberoende kontrollanter till att man ska ha mer egenkontroll, och jag tror inte att det fungerar. Man skulle önska att man gick tillbaka till högre kontroll, säger Silfwerbrand.

Han menar att byggherrarna i dag eftersträvar en bättre samverkan, och han efterfrågar mer utbildning och att hela kedjan i ett projekt stärks.

– I övrigt så är digitaliseringen otrolig viktig, med bland annat Building Information Modelling, BIM. I stället för att använda gamla pappersritningar så har man ritningar på datorn som man lätt skickar vidare till varandra.

Men ännu saknas det standard inom BIM och allt är ännu inte fullt kompatibelt med alla delar.

– Till exempel har man hunnit längre på hussidan och inte lika långt på brosidan, säger professorn.