”Bygga energieffektivt bästa försäkringen mot energiprishöjningar”

Det lönar sig att bygga energieffektivt ur flera aspekter

Eje Sandberg, på Sveriges Centrum för Nollenergihus är säker på sin sak. Det lönar sig att bygga energieffektivt ur flera aspekter och det är den bästa investering man som fastighetsägare kan göra för att minimera påverkan av framtida energiprisökningar.

Den egentliga nyttan av att bygga energieffektivt på grund av extrakostnader har ifrågasatts liksom kommuners rättigheter att visa framfötterna med att stipulera egna krav på energieffektiva fastigheter vid nyproduktion på ny mark.
– En märklig rapport från självaste Boverket som 2011 slog fast att energieffektivt byggande inte lönar sig innehåller flera väldigt uppenbara svagheter. Det är inte bra när en ansvarig myndighet för byggnadssektorn sprider information som är negativ till energieffektivt byggande när den inte är väl underbyggd. Det påverkar beslutsviljan hos landets förvaltare, säger Eje Sandberg på Sveriges Centrum för Nollenergihus, SCN.

Om den nu aktuella Byggkravsutredningen avfärdar kommuners särkrav med hänvisning till förhöjda byggkostnader som syftar till att sänka byggnadens värmekostnader och miljöpåverkan är de verkligen ute på hal is, menar han.
– Självklart är det bra med en diskussion om värdet av att kommuner detaljstyr tillgänglighet till badrum med mera, men det bör väl finnas andra plattformar för det än via lagstiftning. Men när kommuner tar ansvar för en hållbar utveckling och i samråd med regionala aktörer ställer krav på lägstanivå för energiprestanda i sina civilrättsliga avtal så främjar detta en snabbare utveckling mot energieffektivt byggande med lägre boendekostnader.

Frågan är då varför man överhuvudtaget ska bygga extremt energieffektivt om det är så osäkert?
– Jag tycker inte om att man använder  ord som ”extrema” eller ”supereffektiva” i detta sammanhang. Det blir vilseledande och antyder att energieffektiva hus skulle vara något udda och nästan ouppnåeligt, när det i själva verket är både möjligt kostnadseffektivt för många byggnader.

Runt om i Europa skärps byggnormerna, men i Sverige går det trögt. Till och med Norge – som inte ens är med i EU – kommer snart att ha en byggnorm som ligger nära passivhus.

Som bonus med att bygga energieffektivt – utöver miljövinster och lägre driftkostnader – är att man också försäkrar sig mot framtida energiprisstegringar, menar man från SCN.
– Det kostar några procent extra att bygga mycket energieffektivt. Det går nämligen åt mer material i form av till exempel något tjockare isolering och det behövs något bättre fönster. Men man ska hålla i minnet att man sparar uppvärmningskostnader redan från dag ett.

I ett livscykelperspektiv anses därför energieffektiva byggnader vara tveklöst gynnsamma för miljön genom ett lägre energibehov. Fastigheter som byggs finns ju kvar och används i 50 eller 100 år eller mer.
– Livscykelanalyser, LCA, av standardbyggnader har visat att driftenergin tidigare stått för 85 procent av byggnadens totala energibehov under dess livslängd. Övriga 15 procent har varit tillverkning och transport av byggmaterial, uppförande, rivning och bortforsling.

Och han fortsätter:
– Beräkningar på passivhus pekar på att driftenergins andel nu sjunker ned mot 50 procent. Därför vore det motiverat om byggnormer i framtiden på något sätt tog hänsyn till olika ingående byggmaterials ”inbyggda miljöpåverkan”.

Tillverkning av betong är till exempel en mycket energikrävande process, men i gengäld har materialet en lång livslängd och är fukttåligt.
– Jag tror att utveklingen på betongsidan skulle gå mycket snabbare om detta livscykelperspektiv kunde vägas in i byggnormerna. Redan idag ligger man långt framme med robusta sandwich-konstruktioner innehållande mineralull eller cellplast. Runt hörnet väntar aerogel och längre fram kanske ingjutna vakuumelement med dramatiskt förbättrade prestanda och andra betong-kvalitéer med mindre miljöpåverkan.

En annan aspekt man vill lyfta fram från SCNs sida är boendemiljön. Ett välbyggt energieffektivt hus är dragfritt och utan kallras från till exempel fönster. Vidare har sådana hus ett effektivt värmeåtervinningssystem för inomhusluften.
– Det senare möjliggör en sunt inomhusmiljö genom god luftomsättning i huset, säger Eje Sandberg.

Vilka typer av fastigheter kan byggas som lågenergihus?
– Alla, men byggnader med en gynnsam formfaktor, det vill säga med ett optimalt förhållande mellan brukbar golvarea och klimatskalets area, är så mycket enklare att bygga energieffektivt och därmed mer kostnadseffektiva.

Flerfamiljshus i flerplansutförande lämpar därför sig mycket bra för detta ändamål. Här finns med andra ord en mycket stor potential för energibesparingar också i det byggda bostadsbeståndet och ett viktigt bidrag för att nå regeringens miljömål 2050 om ett klimatneutralt samhälle.

Självklart kan även fristående enplanshus, till exempel fristående villor, byggas energieffektivt, men de har en sämre formfaktor. Kanske tre gånger så hög som ett höghus med lägenheter.  
– Ett sådant hur blir dyrare att bygga på  passivhusnivå, men det finns arkitekter och husleverantörer som specialiserat sig på detta och tagit fram bra lösningar för att få ner kostnaden.

Men Eje Sandberg ser en aspekt som talar för energieffektiva småhus:
– Småhus har en förhållandevis stor takarea. Då finns det bra utrymme för solceller och solfångare som ger det energitillskott som krävs för att byggnaden ska bli ett nollenergihus.
Solceller har visserligen sjunkit mycket i pris under senare år, men det är ändå viktigt att från början bygga energieffektivt innan man kompenserar med tillskottsenergi från solceller eller solfångare.

Han understryker även vikten av att låta certifiera passivhus innan de uppförs, så att de byggs enligt de riktlinjer eller standards som tagits fram.
– Att certifiera är att kvalitetssäkra och den extra kostnad detta medför är enligt min mening väl använda pengar. Det finns lycksökare i branschen som säger sig kunna bygga passivhus, men som antingen är direkt oseriösa eller i bästa fall bara okunniga, säger Eje Sandberg.

Certifiering görs på bygghandlingarna. Då fås en första kontroll på om det aktuella huset givet orientering, isolering i vägg, tak och fönster och valda tekniska system rent beräkningsmässigt uppfyller kriterierna på ett passivhus.
– Det andra steget är att med regelrätta mätningar verifiera resultatet för det uppförda huset.

Det är naturligtvis att rekommendera att certifieringsarbetet gör i ett så tidigt skede som möjligt.
– Det har nämligen varit fall där man inte nått upp till önskade kriterier, men att det fortfarande har funnits tid för att korrigera för missar i bygghandlingarna. Detta blir dyrare om man redan börjat bygga, avslutar Eje Sandberg.