60 miljarder satsas på stamnätet

Branschaktuellt har intervjuat Svenska Kraftnäts Generaldirektör

Jätteinvesteringar väntar för det svenska stamnätet inom de kommande tio-femton åren. Det handlar om närmare 60 miljarder kronor – och det finns flera skäl: Nätet är i stora delar flera decennier gammalt och behöver förnyas men också utvecklas för anslutningen av stora delar förnybar energiproduktion som vindkraft.

Regeringen har fastställt en instruktion och skickar varje år ett regleringsbrev som affärsverket följer och anger ramarna för investerings- och finansieringsverksamheten. För att möta behovet av större överföringskapaciteter inom och från landet och även att kunna möjliggöra anslutningen av ny produktion samt fortsatt drift- och försörjningssäkerhet i nätet kommer stamnätet att genomgå en stor förvandling, tio till 15 år framåt i tiden.

Konkret handlar det om investeringar i nya ledningar och stationer, reinvesteringar i befintliga anläggningar, nya utlandsförbindelser och satsningar på marknadsintegration för att bland annat underlätta för en framtida gemensam europeisk elmarknad.
– I takt med ökade klimatpolitiska ambitioner ökar också behovet av större integration med omvärlden. En gemensam elmarknad innebär ett bättre samlat utnyttjande av produktionsresurserna. Det underlättar också hanteringen av de variationer i elproduktionen som följer med vindkraften, säger Mikael Odenberg, generaldirektör på Svenska Kraftnät till Branschaktuellt.

Behoven av ett stärkt och driftsäkert stamnät är också viktigt för underliggande nät och även för stora delar av elanvändarna, både enskilda och inom industrin.
Den svenska elmarknaden bättre behöver också integreras med omvärlden – det ställer i sin tur krav på förstärkning av det interna svenska stamnätet.
Svenska Kraftnät blickar också utanför landsgränsen för framtida samarbeten.
När Svenska Kraftnät planerar nya utlandsförbindelser görs det i nära samarbete med flera länder.

Just nu bygger Svenska Kraftnät NordBalt mellan Sverige och Litauen. Det är en viktig förbindelse för att Sverige ska kunna importera el vid behov av mycket kraft exempelvis kalla vinterdagar och att Litauen och övriga Baltikum ska kunna importera el från förnybara källor och bli mindre beroende av kondenskraft från kol och olja.

Hur går det till när Svenska kraftnät planerar för nya utlandsförbindelser – vad är drivkrafterna och hur sker ”urvalet”/prioriteringen?
– Utlandsförbindelser ska skapa nytta för parter på båda sidor om förbindelsen. Möjlighet till ökad import stärker vår försörjningssäkerhet samtidigt som vi också kan exportera el vid tidpunkter när vi har överskott, säger Mikael Odelberg.

Vad händer när vind- och solkraften inte levererar effekt?
– Det är en utmaning att hantera den effektbrist som riskerar att uppstå samtidigt som andelen baskraft – alltså produktion som levererar stabil effekt oavsett yttre faktorer som väder – minskar. På tio års sikt ser vi till exempel att de svenska kärnkraftverkens första reaktorer stängs av åldersskäl. Det motsvarar en avsevärd effekt som behöver kompenseras på något sätt.

Hur kommer framtidens elmarknad att se ut i Europa?
– I dag finns det betydande osäkerheter kring den framtida europeiska marknadsdesignen. Men långsiktigt kommer vi att få se en alltmer integrerad elmarknad med en utveckling som ger enskilda konsumenter en starkare ställning.