Sveriges största turistattraktion får en välkommen ansiktslyftning
Vasamuseet betraktas som ett arkitektoniskt mästerverk.
Statens fastighetsverk, SFV, är myndigheten som har uppdraget att förvalta byggnader av stort kulturhistoriskt värde och som ingår i vårt gemensamma kulturarv. Fastighetsbeståndet består av regeringsbyggnader, domstolsbyggnader, ambassader, museer och teatrar. En sådan fastighet är Vasamuseet på Djurgården i Stockholm som av många betraktas som ett arkitektoniskt mästerverk.
Regalskeppet Vasa är en riksklenod och i sitt slag unikt i världen. Det bärgades 1961 och förvarades därefter under närmare trettio år i ett provisoriskt plåtskjul nedanför Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm. Museet står nu inför en välbehövlig ombyggnation.
Behovet av en om och tillbyggnad har gradvis vuxit fram under senare år, berättar Vanja Knocke, projektledare på SFV. Vasamuseet är Skandinaviens i särklass mest besökta inomhusmuseum och samtidigt världens mest besökta maritima museum. Museet har idag många fler besökare än när det byggdes 1990. Besökssiffran har nått ca 1, 2 miljoner besökare per år. Museet var ursprungligen planerat för ca 600 000 besökare per år vilket var en siffra som överträffades redan första året det nya museet var i drift.
– Förutom entrén finns en trång sektor vid aktern. Här skapas långa köer vilket leder till irritation hos besökarna, förklarar Vanja Knocke. Men huvudmålet med ombyggnationen är att kunna ta emot 2000 besökare samtidigt mot dagens 1600. På så sätt kan de kilometerlånga köerna utanför museet sommartid förhoppningsvis undvikas.
Många av museets besökare är korttidsbesökare i Stockholm, t.ex. kryssningsbesökare med endast en dag i staden och då är det extra viktigt att entréer och passager fungerar snabbt och smidigt. Allt för att man ska hinna få ut mesta möjliga av sitt besök på Vasamuseet. 2008 började man därför skissa på en om och tillbyggnad för att kunna ta emot fler besökare genom att bygga om vissa sektioner och bygga till och utöka entréhallens kapacitet. Vid valet av utformning var man från SFV:s sida angelägna att samarbeta med Månsson Dahlbäck Arkitektkontor som även ritat museet i sin ursprungliga form.
-De övergripande delarna i ombyggnationen är att dels få till en effektiv logistiklösning med vissa ombyggnationer i skeppshallen men åtgärderna är även i hög omfattning ett klimatprojekt, berättar Vanja Knocke. Klimatet är för museet extra viktigt då Vasa är totalt beroende av ett stabilt klimat.
En nedbrytningsprocess av Vasa accelererade för några år sedan vilket ledde till en ombyggnad av klimatanläggningen genom att bl.a. installera ett bättre klimatstyrningssystem. Detta har lyckats stabilisera klimatet i skeppshallen som nu är mycket stabilt och i sin tur bidragit till att museets personal har en bättre kontroll över nedbrytningsprocessen av Vasa.
Temperaturen ligger på 18,5 grader +/-2 och luftfuktigheten på 55 % +/-4. Ombyggnationen omfattar även sektionen vid Vasas akter där ofta många besökare och grupper samlas för att studera Vasas rikt utsmyckade akter. Här utökas golvytan för att fler besökare samtidigt ska kunna röra sig i området och en ny gradäng leder ner mot utställningarna i plan 2.
-Som en del av förarbetet har detaljplanen för om och tillbyggnaden prövats och godkänts av både myndigheter och intressegrupper, säger Vanja Knocke. Ombyggnationen kommer att ta en del av grönytan utanför museet i anspråk. Samtidigt gör man om en grusad plan som anlades till en utställning på 90-talet till att åter bli en grönyta i Galärvarvsparken utanför museet.
– Tillbyggnaden innehåller en ny entréhall med utrymme att samla besöksgrupper inomhus, vilket idag saknas. Här finns kassor och toalettgrupper, en bättre butik, ett galleri och en c:a 460 m2 stor utställningshall. Totalt lägger vi till ca 1400 m2 publik yta. Tillbyggnaden som är på ca 2000 m2 inklusive nya teknikutrymmen under det sluttande taket är lågt utformad och kommer inte att synas mycket från vattensidan. Noggranna perspektivstudier har gjorts för att byggnationen ska smälta in i existerande bebyggelse så smidigt som möjligt och samtidigt bli en naturlig del av det befintliga museet, förklarar Vanja Knocke.
Vid valet av partners har många aspekter varit avgörande. Månsson Dahlbäck Arkitektkontor ansvarar för gestaltningen av om- och tillbyggnaden, liksom de gjorde när Vasamuseet byggdes.
– Arkitektens huvuduppgift är att bygga hus som tål att användas, säger Marianne Dahlbäck på Månsson Dahlbäck Arkitektkontor. Vi är glada för att byggnaden har klarat sig så pass bra trots fler besökare än beräknat under dessa 20 år med långt över 20 miljoner besökare. Inspirationen har vi hämtat från många håll. När man jobbat länge har man en hel bank av kunskaper och erfarenheter. -Vasa är som en vacker spännande skulptur och hela museibyggnaden är byggt för att framhäva detta, säger Marianne Dahlbäck.
Konsultgruppen i övrigt har valts utifrån flera kriterier där en viktig sådan har varit goda erfarenheter av komplex projektering och då även 3D projektering.
En projekterande arkitekt som arbetar med museet är Berg Arkitektkontor.
– Uppdraget var att utifrån Göran Månssons och Marianne Dahlbäcks stora mängd skisser ta fram handlingar att bygga efter, säger Maud Vretblad, arkitekt på Berg Arkitektkontor.
– Det har varit spännande men också svårt. Det är en grannlaga uppgift att tolka andras idéer så att resultatet blir det bästa tänkbara. Det är också ofrånkomligt att ens egna preferenser påverkar hur man löser olika uppgifter, fortsätter Maud Vretblad.
– Grundläggande har varit att detaljlösningarna skall likna de befintliga så mycket som möjligt. Det är enklare att säga än att göra. Dels har regler för tillgänglighet, energisparande, säkerhet och brandfrågor ändrats under de drygt 20 år som museet funnits och dels har vissa komponenter (t ex en viss fransk skruv!) försvunnit från marknaden. Tillbyggnaden innehåller också helt nya funktioner där det inte finns befintliga lösningar att kopiera, förklarar Maud Vretblad.
– De krav som skeppshallsklimatet ställer på konstruktionerna var också en ny erfarenhet för mig, fortsätter Maud.
Detaljlösningarna i Vasamuseet är genomgående unika för projektet, man hittar dem inte i några andra byggnader. Som exempel kan nämnas den nya entréns fasaduppbyggnad bestående ut- och invändigt av kluvna limträbalkar. Den utvändigt isolerade betongfasaden är omväxlande klädd med stående lockpanel i två eller tre lager och liggande kluven limträpanel med eller utan horisontella plåtklädda snedställda vattbrädor.
De byggmaterial som används är i huvudsak naturliga som sten, trä, järn, betong, koppar och färgmaterialen är traditionella som t ex linoljefärg, falu rödfärg, tjärfärg, silikatfärg, lackfärg, lackbets och tempera.
De unika fasadlösningarna, skeppshallsklimatet och trycket från den stora publiken har krävt mycket hög kvalitet på allt ingående material, kanske främst på träet.
– Vasamuseet är ju en mycket speciell anläggning. Och man kan säga sammanfattningsvis att för mig har det varit spännande, för att inte säja dramatiskt, och mycket lärorikt. På Berg Arkitektkontor var vi en grupp på 4-7 personer som arbetade med bygghandlingarna under den mest hektiska tiden, och som vanligt önskade man att tidplanen inte hade varit så pressad, berättar Maud Vretblad.
Man håller nu som bäst på att avsluta stomentreprenaden, en platsgjuten konstruktion som till stor del utgör byggnationen. Den stora stommen av betong är en starkt bidragande orsak till det stabila klimatet i museet. Betongen skapar bra täthet, och bidrar till få byggdelar som i sin tur kan orsaka läckage och fukt. Dessutom ger den tröghet i temperatur- och fuktväxlingar, vilket är just det Vasa behöver.
När det gäller miljöaspekten så arbetar man med byggvarubedömningens databas som redskap och använder så långt det är möjligt miljöbedömda och godkända varor och material. Betongen som är en stor del i ombyggnationen kompletteras på några ytor med trä och i övrigt används överlag olika naturmaterial.
En noggrann markundersökning gjordes innan bygget, som visade att här fanns föroreningar sedan den marina varvstiden som måste tas om hand. Ett oförutsett hinder som man stötte på i marken var några okända betongfundament som komplicerade markarbetet genom att de först fick styckas och sedan fraktas bort.
Museet har under ombyggnationen varit öppet för besökare som vanligt och kommer endast att vara stängt under en 6 veckors period under våren 2013. Där planeras nu noggrant för arbetsmomenten som kommer att utföras under den perioden.
– Kordinationen och samarbetet mellan alla delaktiga parter har fungerat mycket bra, säger Vanja Knocke. De som varit mest aktiva på platsen hittills är stom- och installationsentreprenörerna som i sitt arbete haft mycket hjälp av den framtagna 3D projekteringen. Vasamuseet har varit lite av ett pilotprojekt när det gäller3D projektering för oss.
För Stockholmsregionen blir det ett lyft med ombyggnationen av museet då besöksnäringen i världen ökar och likaså till Vasa. Genom den nya utställningshallen kan man utöka det internationella utställningssamarbetet och även arbeta med olika utbyten museer mellan. Detta attraherar också flera 2a och 3e gångs besökare då det idag är mest 1 gångs besökare på museet. Ett mål är också att locka fler stockholmare till att besöka museet. Idag är ca 80 % av besökarna från utlandet. Av de svenska besökarna är knappt 25 % från Stockholm.
Nu satsas även mer på barnverksamheten, bl.a. genom att den tidigare shopen blir matsäcksrum för besöksgrupper. Av den centrala utställningsytan blir ett område vid aktern omformat till barnverksamhet. Den nya entrén öppnas i maj och den första utställningen i den nya hallen öppnar hösten 2013.
Ombyggnationen av Vasamuseet är ett spännande projekt för oss, med hög ambitionsnivå både arkitektoniskt och klimattekniskt. Men huvudsaken är att vi i framtiden kan ge de miljoner besökare som söker sig hit ett bättre mottagande, avslutar Vanja Knocke.
