Energibesparing ger pengar till underhåll

"Genom energibesparingen har vi fått över pengar till andra investeringar"

Många kommuner har idag svårt att finansiera underhåll av sina bostäder och lokaler. Kan minskad energianvändning frigöra medel till underhåll? Ja, det menar Siemens, som genomfört flera framgångsrika projekt i Gnesta kommun i Sörmland.

– Vi har i flera år arbetat tillsammans med de kommunala bolagen Gnestahem och Gnesta förvaltnings AB med att hitta besparingar i deras fastigheter. Det har vi gjort genom så kallade EPC-upphandlingar (Energi Performance Contract). Det unika är att vi också ansvarar för finansieringen av projekten. Kunden betalar först när energibesparingarna har uppstått, berättar Krister Lohman, affärsutvecklare inom divisionen Building Technologies.

I projektet Frejaskolan med tillhörande idrotts- och simhall har Siemens moderniserat ventilation, styr- och reglersystemen samt brandlarmet. Dessutom har byggnaderna utrustats med belysningsstyrning och värmepumpar.

– Vi har också injusterat värme och ventilation så att alla luftflöden blir rätt och gjort ventilationen behovsstyrd. Dessutom bytte vi ut alla fönster i skolan mot moderna aluminiumfönster med treglasrutor.

I projektet ingår även att Siemens tar hand om all energioptimering de närmaste åtta åren, vilket är återbetalningstiden för hela projektet.

Sammanlagt har Siemens genomfört sex energioptimeringsprojekt i kommunens fastigheter och lägenheter.

– Syftet med projekten är att minska energianvändningen och att komma åt underhållsproblematiken. Vårt arbete inriktas på de energirelaterade tekniska systemen – ventilation, värme och varmvatten. EPC-projekten ger bra avkastning, cirka 12-17 procent i form av energibesparing. Detta innebär att kommunen frigör pengar till tyngre underhåll. Fönsterbytet i Frejaskolan är t ex mycket lönsamt och beräknas vara återbetalt på åtta år, men fönstren kommer att leda till stora energieffektiviseringar i minst 40 år.

Krister Lohman säger att det finns en stor sparpotential i kommunala fastigheter.

– Fastigheter beräknas stå för 40 procent av vår totala energianvändning och det går att spara energi i alla fastigheter. Vi har lyckats mycket bra med energibesparingen i de fastigheter vi har arbetat med.

Krister Lohman berättar att EPC är en bra affärsmodell för både kunder och leverantörer. Men den kräver kapacitet och storlek för att kunna stå för garantier. Den är relativt komplicerad och kräver långsiktighet från både kund och leverantör. Förutom utbildning är det också viktigt att få brukarna att ändra sitt beteende.

Hans Persson är vd för både Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB som sammanlagt förvaltar cirka 120 000 kvm.

– EPC-upphandlingen var ett initiativ från Siemens och det var bra eftersom vi behövde utnyttja vårt låneutrymme till annat. Vi tog objekten där behoven var som störst först och genom energibesparingen har vi fått över pengar till andra investeringar. Vi har också hittat nya projekt med Siemens. Det gick så bra med lokalerna att vi ville gå vidare med lägenheterna också.

Hans Persson säger vidare att det är svårare att spara i bostäder än i lokaler.

– I bostäderna skulle vi vilja ha individuell mätning av vattenförbrukningen. Vi vill också kunna se hur varmt det är i varje lägenhet och få en bättre övervakning.  Detta kommer vi att göra inom en treårsperiod. Övergripande har projekten tillsammans med Siemens fortlöpt mycket bra och vi tror att vi sparat cirka en tredjedel av hela vår energianvändning. En bidragande orsak till de stora besparingarna är också det nära samarbetet och den goda kommunikationen vi haft med Siemens under hela processen.

Det positiva resultatet har gjort att vi nu även valt att se över säkerheten i fastigheterna tillsammans med Siemens, avslutar Hans Persson nöjt.