”Rälsbrottet visar på sårbarheten”

Ett godståg på väg söderut spårade ur efter Älvsbyn och drog med sig både räls och kontaktledningar

Ett godståg på väg söderut spårade ur efter Älvsbyn och drog med sig både räls och kontaktledningar.  Näringslivet drabbas av ännu ett ”avbrott” till stora kostnader.

Det blev stora skador på järnvägen när nio av tretton vagnar i ett godståg på väg söderut spårade ur och drog med sig både räls och kontaktledningar på en lång sträcka. Men dessa skador är försumbara i jämförelse med den förlust som näringslivet gör när tågtrafiken står stilla.

I Grötingen på norra stambanan skedde en motsvarande olycka 2011. Då uppskattade Trafikverket att kostnaden för skadade vagnar, räls och kontaktledningar uppgick till tolv miljoner kronor. Men de riktigt stora kostnaderna, drygt fem gånger större, fick industrin stå för. Närmare nio miljoner kronor blev de direkta kostnaderna för industrin och de indirekta kostnaderna 67 miljoner kronor där SSAB fick ta den största smällen.  I stunder av ekonomisk lågkonjunktur kan ett rälsbrott, som det i helgen, bli dödsstöten för mindre företag.

– Det är ingen tvekan om att hela Sverige börjar förstå att det pågår en gruvboom i norr, men sen då? Kopplingen till industrin i södra Sverige är ingen självklarhet trots att vidareförädlingen i södra Sverige från malmen i norr uppgår till 500 miljarder kronor varje år. Vidgar vi perspektivet till Europa ser vi ytterligare förädlingar på 500 miljarder kronor, säger Peter Roslund (Piteå kommun), ordförande i Norrbotniabanegruppen i ett pressmeddelande.

– Efter den svenska och finska regeringens påtryckningar har EU förstått vikten av att säkra transporterna från norr och söderut. Därför finns den Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, med i förslaget till ett Europeiskt stomnät för järnväg. Det är bra, men nu behöver den svenska regeringen visa att man menar allvar och att man är beredd att genomföra bygget, fortsätter Peter Roslund.