”Stor potential i elproduktion”

Lägre löpande kostnader och kraftigt minskade utsläpp av kvävedioxider

Med ytterligare ett modernt kraftvärmeverk rustar Jönköping Energi för framtiden. Lägre löpande kostnader och kraftigt minskade utsläpp av kvävedioxider och partiklar är några av drivkrafterna.

Jönköping energi förnyar sin värme- och kraftproduktion och bygger sedan förra hösten på sitt andra kraftvärmeverk på Torsvik industriområde, en investering på cirka en miljard kronor.

Detta det andra kraftverket på området kommer att stå färdigt nästa höst. Det första togs i bruk 2006 och eldar avfall.
– Man kan säga att kraftvärmeverket Torsvik Etapp 2 ersätter den 60-talsteknik vi idag kör på andra platser. Det nya verket har högre verkningsgrad, bättre rening och behöver inte köras på mer förädlade biobränslen, säger projektchef Ingemar Granberg.

Det innebär lägre miljöpåverkan och ytterligare sänkta rörliga kostnader för drift och underhåll samt att man fortsätter den inslagna vägen för att minska miljöpåverkan. Detta genom att ersätta äldre och mindre pannor i kommunen och nästan helt fasa ut användningen av fossila bränslen för värmeproduktion.
– Pannan kan eldas med biobränslen som träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Med det omfattande skogsbruk som finns i regionen bedömer vi att det utan tvekan kommer att finnas gott om bränsle åtminstone fram till 2035. Det är så långt som våra kalkyler sträcker sig i dagsläget, säger han.

Självklart kan konkurrensen om biomassan på sikt öka från fordonsbränsleindustrin, men han tror att det är en bra bit dit. Bland annat beroende på dagens drivmedelspriser och den stora potentialen i skogen.
– Uttaget av biomassa i form av bark, kvistar och trädtoppar för svenska värme- och kraftvärmeverk är till exempel mycket lågt. Lejonparten blir kvar på platsen vid skogsbruk. Dessutom kan näringsämnen i form av aska återföras till skogen.

På frågan varför man valde att satsa på kraftvärme och inte bara produktion av varmvatten svarar han:
– Vi tycker att det är viktigt att utnyttja tillgängligt mottrycksunderlag så långt det går. Tack vare systemet med elcertifikat kan vi räkna hem den betydande investering som enbart möjligheten till elproduktion kräver. För tillfället är elpriserna låga, men vi ser en stor potential i inkomster härifrån.

NCC var leverantör för grundläggning, bärande delar och markarbeten vid Torsvik Etapp 2, precis som vid det första kraftverket på platsen.
– Kraftvärmeverk är exempel på industriprojekt med mycket tung processutrustning i form av exempelvis panna, turbiner och rökgasrening, säger Christian Axelsson, entreprenadchef på NCC.

Han förklarar att NCC bygger just nu flera andra kraftverksprojekt som till viss del liknar detta, bland annat i Tranås, Vetlanda och Vimmerby.
– Samtidigt som processutrustningen är mycket tung så är den känslig för rörelser, vibrationer och sättningar. Därför blir till exempel grundläggningsarbetet mycket omfattande jämfört med andra byggnader av samma storlek.

Det är en bild som bekräftas av industrikonsulten Structor som ritat och konstruerat NCCs del i Torsvik Etapp 2 liksom det förra kraftverket.
– Ja, förutom enskilda punktlaster på uppemot 600 ton från processutrusningen så handlar det om stora laster från stora fläkt- och pumpsystem, säger Tore Petersson, konstruktör på Structor med lång erfarenhet av industriprojekt av denna typ.

Han berättar att man vid detta projekt dessutom hade att förhålla sig till en sluttande tomt med en grund uppdelad i flera nivåer.
– Något som utmärker kraftverksprojekt är den relativt korta tiden mellan underlag och färdig anläggning. Det är en stor investering för kunden och en effektiv och problemfri process fram till driftsättning har stor ekonomisk betydelse. Ofta ska dessutom många leverantörer samsas på en begränsad yta. Det ger en mängd ingångsvärden från många håll och gör konstruktionsarbetet av anläggningen komplext.