Rapport från passivhuskonferens Innsbruck 2011

Eje Sandberg från Sveriges Centrum för Nollenergihus var där och ger här sina personliga reflektioner.

Den 15:e internationella passivhuskonferensen hölls i Innsbruck i slutet av maj detta år.
Eje Sandberg från Sveriges Centrum för Nollenergihus var där och ger här sina personliga reflektioner.

Den samlade fler deltagare än någonsin, 1200 personer från 44 länder. Det höga deltagarantalet reflekterar inte bara det stora intresset för att bygga energieffektivt, utan också att det byggs så många passivhus världen över. Några exakta siffror finns inte men att det rör sig om en jättemarknad med över 30.000 byggnader redan uppförda och än fler på gång över världen. Ett stort marknadsintresse kunde vi också se på utbudet av energieffektiva produkter som byggkonstruktioner, fönster och ventilationssystem vilka exponerades på den tillhörande mässavdelningen.

Att konkurrensen i utbudet ökar är också bra då det ger lägre priser för köparna och bättre prestanda på produkterna. Som exempel kan nämnas ventilationsaggregat med allt högre verkningsgrad och lägre elåtgång för fläktdriften. Både för ventilationsaggregat och fönster finns specifika krav som ska klaras om produkten ska kunna certifieras av de tyska Passivhusinstitutet. Ett sådant certifikat på produkten blir en trygghet för köparen, att produkten är kvalitetssäkrad och energieffektiv, men är inget krav för att byggnaden ska uppfylla passivhuskriterierna. T.ex kan köparen av sådana fönster känna sig trygg i att fönsterkarmen är tillräckligt bra isolerad så att karmens yttemperatur på insidan är tillräckligt hög för att garantera en god komfort och inte riskera fuktskador på karmen. Utbudet av certifierade produkter har nu ökat ytterligare. Tyvärr är det svenska utbudet på sådana fönster obefintligt.

Man kan nog påstå att kvalitetssäkring går som en röd tråd genom passivhuskonceptet och kanske beror det på att den drivits fram av byggforskare som haft ett nyttoperspektiv för ögonen.

Det var intressant att höra om passivhus som byggs i Korea, Japan, Shanghai och att studier genomförts som visar att de internationella passivhuskriterierna även kan tillämpas på byggnader i Dubai. Då är det självklart inte längre uppvärmning som ligger i fokus utan klimatkyla och avfuktning som drar energi och som motiverar välisolerade byggnader med värmeåtervinning.

Det är också en allt större breddning av passivhuskonceptet även till ombyggnadsprojekt. Jo även vid ombyggnad kan man nå ner till passivhusnivå med den kunskap som nu utvecklats, men beroende på förutsättningarna stannar hamnar energianvändningen något högre.

Att energieffektivt byggande är lönsamt i ett långsiktigt förvaltningsperspektiv har vi i Sverige kunna konstatera med egna exempel. Merkostnaderna för ett flerbostadshus som uppfyller de svenska kriterierna för passivhus återbetalas med god marginal under byggnadens livslängd. Att man då får ett högklassigt inomhusklimat och en kvalitetssäkrad produkt energimässigt är bonus. Men enkla och rationella argument räcker dessvärre inte för att få fart på marknaden. Ett mycket intressant föredrag av en tysk forskare pekade ut de framgångsfaktorer som förklarar varför vissa regioner runt Hannover, Frankfurt, Heidelberg kan ha 10 gånger fler byggda passivhus per innevånare än Tyskland i sin helhet. Förklaringen ligger i ett samspel mellan förutseende politiker som inom sin region skapar gynnsamma förutsättningar för passivhusbyggande med egna beställningar för stadens byggande, finansiella stöd (t.ex lån med bra räntevillkor), forskningssatsningar och samarbete med den regionala byggindustrin. Därtill har man satsat på utbildningssatsningar. Ett bra exempel är den energifond som Hannover initierade, med ett tillskott på 50 miljoner kr per år och som drev fram ett stort antal nybyggnads- och renoverinsprojekt med allt skarpare energikrav och allt större utbud av regionalt tillverkade produkter som klarade de högst ställda energikraven. Fonden initierade och subventionerade utbildningsinsatser av arkitekter, projektledare och byggherrar, kvalitetssäkring och demonstrationsstöd. I sin tur resulterade denna satsning i större EU-finansierade projekt osv. För varje euro som Hannover satsade har man beräknat att man fått en återbäring på minst 3 euro, genom de investeringar som därmed dragits igång, de skatter man fått in via den ökade omsättningen och företagens vinster, etc.

Det är väl känt att en hemmamarknad oftast är det första steget ut på den globala marknaden. Många av de leverantörer vi pratar med anger stolt de patent de nu erhållit på sina produkters egenskaper och som utvecklats i denna nya marknadssituation.

Vi kan konstatera att den svenska utvecklingen av energieffektiva produkter har kommit långt på efterkälken gentemot omvärlden. Och att detta sannolikt innebär att svensk industri för byggrelaterade produkter kommer få jobba hårt för att hinna ikapp om det ens är möjligt. Oftast är det de företag som är med i de tidigare utvecklingsfaserna som kommer först till att patentera och säkra sina försprång.

Har det då varit helt bra med den svenska energipolitiken på energianvändningsområdet kan man då fråga? Det tidigare byggforskningsrådet har lagts ner, finansieringsstöd för att påskynda utvecklingen tagits bort, inga energikrav har ställts på byggherrar som fått stöd för att bygga lägenheter i de bostadsbyggnadsprogram som varit. Därtill har vi haft byggregler med energikrav som legat på i stort sett samma nivå i 30 år tills nu och där rutinerna för uppföljning varit obefintliga.

Det är naturligtvis en viktig uppgift för regering, Boverk och Energimyndigheten att nu fundera på hur de mål på att bara ”nästan nollenergihus” ska få byggas redan inom en 10-årsperiod. På vilka sätt ska denna snabba omställning av byggmarknaden stöttas? Även på denna punkt finns mycket att hämta om man lyfter blicken utanför landets gränser.

Missa inte nästa internationella passivhuskonferens om kommer att förläggas i Hannover. Och när ni uppför nästa byggnad, ställ krav på att byggnaderna ska klara de svenska passivhuskraven. Och för att det ska lyckas ställ krav på de anlitade arkitekterna och konstruktörerna att de är utbildade i passivhusbyggande (eller att det ingår i uppdraget).
Nyfiken på vad passivhus är? De svenska kriterierna för passivhus finns att hämta på www.nollhus.se eller på www.energieffektivabyggnader.se.

Eje Sandberg, Sveriges Centrum för Nollenergihus