”Det kommunala vägnätet är eftersatt”

Svenska kommuner bär tillsammans på en mycket stor ”underhållsskuld”

Det är mycket stor skillnad på hur mycket kommunerna satsar på drift och underhåll av gator och vägar. De kommuner som satsar mest på underhåll lägger tio gånger så mycket som de som satsar minst, visar en kartläggning i det kommande numret av Svevias tidning På Väg som utkommer i dagarna.

Svenska kommuner bär tillsammans på en mycket stor ”underhållsskuld” när det gäller gator och vägar.

– Det finns helt klart ett eftersatt underhåll och stora behov i många kommuner. Dessutom är många vägar byggda för att klara behoven som de såg ut för kanske 30 år sedan. De klarar inte dagens trafikintensitet, säger P-O Dahlberg som är biträdande chef för Svevias driftdivision.

På Väg har granskat hur mycket kommunerna under de senaste fyra åren satsat på drift och underhåll av gator och vägar. Jämförelsen visar på mycket stora skillnader. Malmö är den kommun i Sverige som satsar mest på drift och underhåll av gator och vägar, följt av Vetlanda, Karlstad och Stockholm.

Två storstadskommuner – Malmö och Stockholm – finns bland de som satsar mest. Men här finns också mindre kommuner, som Vetlanda, Ödeshög, Leksand och Torsby.

I de kommuner som satsar minst dominerar statliga och enskilda vägar. De kommunerna har en liten – eller ingen – andel kommunala vägar.

När Svevia förra året i en enkätundersökning frågade kommunernas gatuchefer om tillståndet i just deras kommun, svarade 87 procent att underhållet av det kommunala vägnätet var eftersatt.

2008 konstaterades i en rapport från Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm att den kommunala underhållsskulden är cirka 180 miljarder kronor bara när det gäller gatu- och VA-nätet.